28 DECEMBER 2015 - 22:57

Denna lilla sötnos heter Lill-Babs och är den blygaste och mest rädda kaninen ni någonsin skådat. Hon blev olyckligtvis påhoppad av Ville (kanin #2) och är numera livrädd för i princip allt och alla. Möjligtvis att man får en liten modig buff när hon närmar sig handen, men sedan springer hon snabbt tillbaka in i sitt lilla hörn. Så synd för hon är ju dödligt söt. Vill bara leka och gosa med henne!

Här har ni Ville, modellkaninen (den enda som posade för mig men som dock skulle envisas om att tugga våldsamt under hela fotograferinegn *suck*). Ville har en så mjuk och gosig päls, men som ni läst ovan är han aningen våldsam och inte enbart mot sin granne Lill-Babs. Han är konstant hungrig och attackerar allt som kan tänkas vara mat. Efter några tillfällen lärde jag mig att ha handskar på mig när jag ställde fram den fyllda matskålen, haha.

Att fotografera Grönis här var ju definitivt lättare sagt än gjort. Grönis är en ytterst ovanlig kanin: han är blind, har en speciell tovig päls och hans tänder växer åt alla möjliga håll och kanter. Inte är han vacker att se på, men gosig att kela med. Han kan inte se personen som ger honom mat, vatten och kelar med honom, men vem vill inte ha lite kärlek i allt mörker? Och gissa vad? Grönis är en 10 år gammal kanin.


Folke! Här har ni honom, kungen. Åh, vad jag är kär i den här krabaten. Världens sötaste och nog den största kaninen jag sett. Älskar att mata honom morötter. Finns typ inget sötare. Detta är den mest sociala kaninen i grannens lilla djurpark, men att lyfta upp honom är ett stort misstag. Jag ska förklara varför: 1) Han är en gigantisk kanin. 2) Han har gigantiska fötter. 3) Han gillar att steppa i luften. You get the picture.


Och sist men inte minst bjuder jag här på husets ballaste krabat - sköldpaddan Nisse. Nisse älskar sallad, clementiner och min brorsa. Jag och Nisse bondade aldrig riktigt. Jag och Folke fann varandra, och William tog hand om sköldpaddis. Reptiler är inte min typ av djur, men cool är han ju! Eller vad säger ni?