12 OCTOBER 2016 - 22:54
     
Idag har varit en sån där jobbigt lång dag där du knappt haft tid att pausa och faktiskt inse bara hur lång den varit. You know? Klockan ringde 6.00 sharp, och kl 8.15 befann jag mig på Ekonomicentrum redo att tillsammans med de andra i min grymma grupp redovisa det PM vi skrivit och få feedback från kursare och seminarieledare på detta. Tack och lov (!) fick vi till störst del enbart positiv feedback och relativt lite kritik och därmed inte så mycket saker att ändra. Ett PM är ju ganska kort (4 sidor inkl. referensförteckning) så en kritik som nästan alltid kan riktas är ju just att inte alla faktorer ges plats att diskuteras och det blir relativt ensidigt. Men utifrån opponeringen hann vi faktiskt på bara två timmar direkt efter seminariet revidera uppsatsen till den slutgiltiga och inlämningsklara versionen! Så nu slipper vi spendera mer tid på det och kan istället enbart lägga allt fokus på tentapluggandet - s å s k ö n t !
När vi var klara hann jag hem för en snabb lunch, sedan direkt till föreläsningen vid 14 och direkt efter det kila neråt stan för att möta upp mamma och min älskade mormor som idag fyller 84 år! Vi fikade på mysiga Ebbas Skafferi och jag fick höra flertalet gånger från mormor hur fräsch jag såg ut. Tydligen hade mamma berättat att jag varit rätt risig och sjuk ett par dagar, så antar att mormor förväntade sig ett riktigt slemmonster till barnbarn, haha. Det är sminket, säger jag och skrattar. 'Det är ju falsk marknadsföring!', svarar mormor då. Hahaha, åh vad jag älskar henne! Hon är ju bara för bäst. <3
Efter fikastunden satte jag mig på LUX och råpluggade fram tills kl 22. Hade sällskap att lite vänner från kursen som också pluggade. Det är så galet skönt att kunna dela ångestkänslor, alltså! Att må bra över att det är fler som mår dåligt är väl egentligen inget bra i sig haha, men det får en att må bättre i alla fall - att veta att man inte är ensam med att vara livrädd att kugga tentan. Let's all join the pity party! Hade troligtvis suttit ett tag till men olyckligvis gick ett larm på institutionen när klockan var typ nio. Erik kunde inte fokusera så han drog då, men jag valde att stanna då Securitas brukar komma rätt snabbt. But not this time... Jag pallade en knapp timme innan mitt huvud höll på att sprängas och jag gick mot bussen and called it a day, haha.
Så efter en dag på 14 timmar med minimala pauser här och var är man ju smått trött. Nu vankas (förhoppningsvis) en riktigt god natts sömn innan mer plugg under morgondagen. Gaahhh, tentaplugg är inte nice alltså. Du mer eller mindre lever för och med skolböckerna dag och natt, två veckor i streck. Alltså jag skojar inte, jag till och med drömmer om ekvationer. Huvudet ältar on repeat. Lovely. Välkommen till den verkliga sidan av studentlivet: megaångesten 99% av tiden. Hehe.
G'night!